Fjädermossbräken

Azolla pinnata är en ormbunksart som går under flera namn, bland annat mosquitofern, feathered mosquitofern och water velvet. Den är naturligt förekommande i stora delar av Afrika, Asien (Brunei Darussalam, Kina, Indien, Japan, Korea och Filippinerna) och delar av Australien. Det är en vattenväxt som flyter på ytan. Den växer i stilla och långsamt flytande vatten eftersom stark ström och vågor slår sönder växten. Vid maximal tillväxttakt kan den fördubbla sin biomassa på 1,9 dagar, och de flesta stammar når sådan tillväxt inom en vecka under optimala förhållanden. A. pinnata är en liten ormbunke med en triangulär stam på upp till 2,5 centimeter som flyter på vattnet. Stammen bär många rundade eller kantiga, överlappande blad som är 1 eller 2 millimeter långa. De är gröna, blågröna eller mörkröda och täckta av små hår, vilket ger dem ett sammetslikt utseende. Håren gör att bladets ovansida stöter bort vatten, så att växten hålls flytande även efter att den tryckts under ytan. En vattenyta kan täckas av ett tätt lager av växterna, som bildar en sammetslik matta som tränger undan andra växter. De hårlika rötterna sträcker sig ut i vattnet. Bladen innehåller cyanobakterien Anabaena azollae, en symbiont som binder kväve från atmosfären som ormbunken kan använda. Det gör att ormbunken kan växa i miljöer med lite kväve. Växten förökar sig vegetativt när grenar bryts av från huvudaxeln, eller sexuellt när sporokarper på bladen frigör sporer. Den förekommer på Nya Zeeland som introducerad art och invasivt ogräs som har trängt undan en inhemsk släkting, Azolla rubra. Den är ett problem i vattendrag eftersom de täta mattorna minskar syrehalten i vattnet. Snytbaggen Stenopelmus rufinasus används för biologisk bekämpning av Azolla filiculoides, och den har visat sig angripa A. pinnata också. Risbönder odlar ibland den här växten i sina risfält eftersom den producerar värdefullt kväve via sina symbiotiska cyanobakterier. Växten kan odlas i fuktig jord och sedan plöjas ned, vilket ger en god mängd kväverikt gödningsmedel. Växten kan ta upp en viss mängd tungmetallföroreningar, till exempel bly, från förorenat vatten. Den består av 25–30 % protein och kan tillsättas i hönsfoder.